Två frågor till filmaren
Vad är du egentligen? Dokumentärfilmare eller regissör?
Svar: Cineast! Auteur!
Du har filmat i mer än fyrtio år. Var det värt alla ansträngningar och tillkortakommanden som det måste ha inneburit?
Svar: Jag visste inte bättre. Jag visste inget annat. Det har kommit ur en inre drift som aldrig har upphört, bara stegrats allteftersom jag insett att min tid inte kommer att räcka till. Då låter sig inte heller frågan besvaras. Det enda jag vet är att utan Madeleine hade ingenting varit möjligt. En kuriosanotering man kan göra när man studerar verklistan är att det kan se ut som om jag blivit latare med åren. I början for jag jorden runt med kameran. Sedan blir det snävare och snävare. Sverige, Stockholm, grannkyrkogården, den egna tarmen… (Färjesång).
Två citat
”Stort anlagda analyser av människors villkor i skilda länder. Han förverkligar på ett originellt och personligt sätt dokumentärfilmen som lyrisk vision.”
Rune Waldekranz, Sveriges första filmprofessor, om UvS i ”Filmens Historia, del 3, 1940–1990”
”Betydelsefull konst är den som är originell och självständig. Ulf von Strauss filmarskap är originellt och självständigt, konsekvent och sammansatt. Det har pågått i fem decennier. Han har tagit fasta på första ledet i ordet dokumentärfilm. Hans filmer är dokument från vår tid till generationer efter oss. Eftersom de är väl gjorda, höjda över tiden, kommer deras kulturhistoriska värde att öka ju mer tiden går.”
Harald Stjerne, professor em, Stockholms Dramatiska Högskola, 2016
