Filmen är uppbyggd på arkiv- och journalmaterial (ur amerikanska och svenska, SVT:s, arkiv) och egentillverkade animationer. Filmen skildrar USA:s tvåhundraåriga historia.
”USA skulle fira sitt ”Bicentennial”, sitt tvåhundraårsjubileum, 1976. Filmen var tänkt att bli Sveriges Televisions födelsedagspresent. Det blev en festcigarr som exploderade i ansiktet på jubilaren. Jag tog helt enkelt USA:s självständighetsförklaring, Declaration of Independence , och jämförde den med den tvåhundraåriga historien. Självständighetstexten, alla amerikaners stolthet, om rätten till liv, till frihet, till lycka är författad av Thomas Jefferson, Benjamin Franklin, John Adams och de andra urfäderna. Inspirerad av filosofen John Locke är det ett radikalt, humanistiskt dokument. Jämförelsen med verkligheten föll inte så väl ut, om man säger så. Efter TV-visningen inkom ett rekordartat antal radionämndsanmälningar. Därtill ett rasande brev från den amerikanske ambassadören, ställt till dåvarande radiochefen, Otto Nordenskiöld. Han var chef för all radio och all television som fanns vid den här tiden. Han försvarade mig utåt men såg nogsamt till att jag placerades i frysboxen. Det blev en besvärlig tid.
Historieskrivningen byggde till stora delar på en analys av ekonomiprofessorn Erich H. Jacoby. Erich var en sann judisk intellektuell, formad i sin ungdoms Berlin i Karl Liebknechts och Rosa Luxemburgs anda. Han flydde tidigt undan Hitler, var efter kriget under många år chef för FAO:s jordreformsektion i Rom. Gunnar Myrdal tog honom till Sverige, tror jag. Erich och jag blev fina vänner, jag tyckte mycket om honom. Han förutsåg alltså det amerikanska imperiets fall. Ett imperium byggt på folkmord av ursprungsbefolkningen och köp av europeiska kolonier. Fick han fel?
Vårt tillkortakommande med animationerna, som då gjorde Leif och mig en smula nedstämda (vi hade underskattat svårigheterna) har tiden suddat ut, påstår förvånande många. De tycks ha uppnått någon slags kultisk status. Ja, kanske det.”
